Vill du springa mer hållbart, med ett lättare löpsteg och samtidigt träna skadeförebyggande bör du lägga tid på att styrketräna kroppen. 

Får du starkare muskler lär du märka:

  • Piggare leder, ligament och muskler
  • Effektivare löpsteg
  • Bättre tryck i uppförsbackar
  • Högre hastighet i nedförsbackar

När du springer belastar dina fötter, knän och höfter vilket såklart är superbra eftersom en ökad belastning gör att kroppen blir starkare.
Varje gång du sätter i foten sker en kedjereaktion via knä, höft och hela vägen upp till huvudet. Muskler och strukturer tar emot kraften, din rörelseenergi plus kroppsvikt, och likt en fjäder släpps energin ut i takt med att du rör dig framåt och foten släpper marken. Om du har en stark och stabil kropp samt ett fint löpsteg så är din “fjäder” effektiv så kan du släppa ut mer kraft än du tog emot. Med andra ord bibehåller du flytet i löpningen, du känner dig stark och har ett bra flow när du springer. Det känns lätt och du känner dig effektiv. 

Om du däremot saknar stabilitet, styrka och löpvana får du inte till samma fjädring i löpsteget. Det blir lite som en vattenslang som har små hål lite här och där. Slangen läcker vatten men du och din kropp läcker energi, du kämpar mer för varje löpsteg. Får lixom inget gratis. Löpningen blir jobbigare än den skulle vara om du hade mer styrka och stabilitet.

Höft- och bålstabilitet

Låt oss nu leka med tanken att du saknar stabilitet i höften och har en nedsatt bålstabilitet. En svag höft gör att du hamnar i en sittande position, dvs att du har svårighet att sträcka ut höften i varje löpsteg. Förutom att det kan leda till överbelastningsskador lite överallt i kroppen, ffa ländrygg, knän och höfter, så tar du inte tillvara på din stora och starka röv. Sätesmuskulaturen är vår starkaste muskel och den du vill ha med dig till fullo när du är ute och springer. Förutom att stabilisera både höft och knä så är det vår kraftfullaste muskel för att driva dig framåt. Alltså precis vad du vill göra när du är ute och springer, ta dig framåt. 

Om du hamnar i en sittande position när du springer så missar du enormt mycket kraft från röven. Varför kanske du undrar?

Jo. Förutom att en vältränad rumpa kan vara snygg att se på så är den som sagt vår starkaste muskel att driva dig framåt. För när rumpan spänner sig så sträcks höften ut men om höften inte kan sträckas ut för att du hamnar i en sittande position så jobbar den inte effektivt och kan inte ge dig all kraft som den faktiskt har. Det leder till att du inte springer lika effektivt och högst troligt inte hittar det där lätta löpsteget som du vill ha. 

Men. Det negativa med att springa i en sittande position stannar inte där. 

Låt oss titta på vad den positionen gör med dina bålmuskler och ländrygg. Om du inte klarar av att ligga med en hög/utsträckt och kraftfull höft så måste din överkropp kompensera för att den ska kunna bibehålla en stolt hållning och din blick framåt. Om du inte klarar av att sträcka ut din höft hamnar bäckenet i ett framåttippat läge vilket leder till att din svank ökar.

Kroppen är ju byggd för att röra sig och klarar sig fin-fint med att kompensera rörelser, det sker hela tiden. Vad den däremot inte gillar är att kompensera över tid, dvs många löprundor med bristfällig hållning. I ett första skede lär du känna dig stel och öm, mer än träningsvärk, i ländrygg och sätesmuskulatur. Om du gnetar på utan att adressera roten till problemet så kommer du över tid att få problem och vill det sig riktigt illa så måste du vila från löpningen, för att ge kroppen en chans att återhämta sig. 

Kompensatoriska mönster

But it aint stopping there. När bäckenet tippas framåt ökar som sagt din svank men det påverkar även ryggraden, hela vägen upp till huvudet. Ländryggen vill vara i sin bästa position och skulle den få som den ville så skulle du nu behöva springa med hela ryggen framåtfälld. Knappast en bra position för att ta dig framåt, det hade blivit sjukt jobbigt för ländryggen att vara så under lång tid. Så istället bröstar du upp som en stolt tupp vilket leder till att dina magmuskler sträcks ut till sitt max och kämpar stenhårt för att hålla kvar bröstkorgen i en skön position. 

Kommer du ihåg inledningen? Att kroppen blir som en fjäder om du klarar av att hålla kroppen i en bra position? 

När höften hamnar i en sittande positionen, svanken ökar och magmusklerna sträcks ut så kan inte kroppen ta tillvara på rörelseenergin som byggs upp i varje fotisättning. Energin läcker ut där kroppen inte längre är stark och stabil, i detta fall kring höfter och bål. Din fjäder är inte längre fjädrande och effektiv, den har rostat ihop och rent av gått av på vissa ställen. Rätt förödande för din effektiviteten, eller hur?

Rostig fjäder, kroppen springer inte lika effektivt

Vill du veta hur du kan träna upp kroppens fjäder och få den att jobba med dig, istället för att jobba emot dig? Det och mycket mer får du läsa om i del 2, som kommer inom en snar framtid.

Hör Gärna Av Dig!
0 of 350
>